Mejeribua (mjölkboden)
Mölkboden är byggd över en kallkälla. Det är en källa som håller en temperatur på +4 grader året om. Vattnet är kallt och gott. Smaka gärna på det!
Den här byggnaden kommer från byn Storsätern och har troligast tillhört den tidigaste bebyggelsen. Den är daterad 1772 liksom störröset, huset här bredvid. I sista stund lyckades de räddas, annars hade de blivit ved! Vi fick byta ut ganska många stockar, särskilt från botten och uppåt.
När man tittar på den här byggnaden kan man se att allt är gjort av trä. Även låsanordningen på dörren och gångjärnen, Allt är gjort av trä. Man använde naturmaterial som fanns att tillgå.
Taket är gjort av s.k. takspån eller pärt, som det också kallas. De är de enda träbitarna i den här byggnaden som fästs med ogalvaniserade spikar gjorda för spåntak. När spikarna har rostat av så att spånen börjar lossna, är det dags att byta hela spåntaket.
Mejeribua har en lucka i golvet. Om man öppnar den finns en vattenbassäng under och det var där man hängde ner mjölkspannarna för kylning. De sattes ner direkt efter mjölkning och silning så att mjölken snabbt skulle bli kall. Det var väldigt viktigt. Efter ett dygn eller två var det dags att skumma av grädden.
Mölkboden är byggd över en kallkälla. Det är en källa som håller en temperatur på +4 grader året om. Vattnet är kallt och gott. Smaka gärna på det!
Den här byggnaden kommer från byn Storsätern och har troligast tillhört den tidigaste bebyggelsen. Den är daterad 1772 liksom störröset, huset här bredvid. I sista stund lyckades de räddas, annars hade de blivit ved! Vi fick byta ut ganska många stockar, särskilt från botten och uppåt.
När man tittar på den här byggnaden kan man se att allt är gjort av trä. Även låsanordningen på dörren och gångjärnen, Allt är gjort av trä. Man använde naturmaterial som fanns att tillgå.
Taket är gjort av s.k. takspån eller pärt, som det också kallas. De är de enda träbitarna i den här byggnaden som fästs med ogalvaniserade spikar gjorda för spåntak. När spikarna har rostat av så att spånen börjar lossna, är det dags att byta hela spåntaket.
Mejeribua har en lucka i golvet. Om man öppnar den finns en vattenbassäng under och det var där man hängde ner mjölkspannarna för kylning. De sattes ner direkt efter mjölkning och silning så att mjölken snabbt skulle bli kall. Det var väldigt viktigt. Efter ett dygn eller två var det dags att skumma av grädden.
