Härbre eller stabbur
Den här byggnaden kommer från Idre by och är den äldsta byggnaden som finns på gården. Den byggdes 1751.
Härbret är byggt på fyra stolpar. Stolphärbre brukar man säga. På idremål och norska kallas de för stabbur. Ett sånt här härbre var oftast byggt i en våning men även i två och tre våningar. De här byggnaderna var statussymboler på gårdarna. Ett härbre med två våningar gav mer status än ett byggt i en våning. Det var ganska olämpligt att förvara grejer på andra våningen, men däremot brukade man använda den som sovloft på sommaren. Skönt att sova i en sådan här byggnad under sommaren, luftigt och oftast behagligt varmt. Trappan är väldigt brant. Det är en stock som är huggen med trappsteg i och som man klättrar upp på till andra våningen.
Underredet är gjort så att mössen inte kan klättra in där. Man ville inte ha gnagarna i huset, eftersom man förvarade matvaror där, som kanske skulle stå över hela vintern. Just därför står det på stolpar. Möss klättrar ju på stolpar också, men första stocken i första timringsvarvet är helt platt på undersidan och ganska bred. Mössen kan inte klättra över kanten och ta sig in i härbret. Trappan utanför måste vara fristående så att inte mössen kan ta den vägen in i huset.
Taket är gjort av virke som är kluvet av kilar och det ligger löst ovanpå. Ofta använde man inte spik utan det var travat och gick att plocka isär utan att använda verktyg, om man ville byta ut en bräda.
Låsanordningen till härbret är ett så kallat klubblås. Det mesta är gjort i trä med en stor träklump på insidan, som är formad så att det blir en låsanordning. Just detta lås, påstår de som är låskunniga, går inte att dyrka upp. Ska man bryta sig in här måste man hugga sönder dörren. Nyckeln är c:a 30 cm lång och så komplicerad att den kan på något sätt motsvara ett s.k. elvatillhållarlås. Elva funktioner ska alltså fungera, annars får man inte upp det.
Knutar och alla stockar är huggna med yxa. Det är inte sågat. Man kan se det om man tittar noga, i synnerhet runt ytterdörren där man ser att man använt yxa. Man använde inte såg på den tiden
Den här byggnaden kommer från Idre by och är den äldsta byggnaden som finns på gården. Den byggdes 1751.
Härbret är byggt på fyra stolpar. Stolphärbre brukar man säga. På idremål och norska kallas de för stabbur. Ett sånt här härbre var oftast byggt i en våning men även i två och tre våningar. De här byggnaderna var statussymboler på gårdarna. Ett härbre med två våningar gav mer status än ett byggt i en våning. Det var ganska olämpligt att förvara grejer på andra våningen, men däremot brukade man använda den som sovloft på sommaren. Skönt att sova i en sådan här byggnad under sommaren, luftigt och oftast behagligt varmt. Trappan är väldigt brant. Det är en stock som är huggen med trappsteg i och som man klättrar upp på till andra våningen.
Underredet är gjort så att mössen inte kan klättra in där. Man ville inte ha gnagarna i huset, eftersom man förvarade matvaror där, som kanske skulle stå över hela vintern. Just därför står det på stolpar. Möss klättrar ju på stolpar också, men första stocken i första timringsvarvet är helt platt på undersidan och ganska bred. Mössen kan inte klättra över kanten och ta sig in i härbret. Trappan utanför måste vara fristående så att inte mössen kan ta den vägen in i huset.
Taket är gjort av virke som är kluvet av kilar och det ligger löst ovanpå. Ofta använde man inte spik utan det var travat och gick att plocka isär utan att använda verktyg, om man ville byta ut en bräda.
Låsanordningen till härbret är ett så kallat klubblås. Det mesta är gjort i trä med en stor träklump på insidan, som är formad så att det blir en låsanordning. Just detta lås, påstår de som är låskunniga, går inte att dyrka upp. Ska man bryta sig in här måste man hugga sönder dörren. Nyckeln är c:a 30 cm lång och så komplicerad att den kan på något sätt motsvara ett s.k. elvatillhållarlås. Elva funktioner ska alltså fungera, annars får man inte upp det.
Knutar och alla stockar är huggna med yxa. Det är inte sågat. Man kan se det om man tittar noga, i synnerhet runt ytterdörren där man ser att man använt yxa. Man använde inte såg på den tiden
