Vadmalstampen
Den här stampen är nybyggd, men den är gjord efter en förlaga, som kommer från Sylen på norska sidan. Stampen är världsunik. Det har troligen aldrig funnits en liknande konstruktion någon annanstans. Den som byggde förlagan till den här stampen var ingenjör vid Röros kopparverk bosatt i Sylen.
För att åstadkomma ett tyg som kallas för vadmal vävde man ylletyget hemma i stugan. När det var gjort skulle det tovas för att bli tätt, varmt och vattenavstötande. Mycket gammalt tillbaka gjorde man det genom att lägga tyget i ett kar med vatten och stampa det med fötterna. Man vände och stampade tills det var färdigtovat. Därav kommer namnet kanske.
Byggnaden är gjord både i timmer och i resvirke för att spara på virke. Drivaxeln är över fem meter lång och ganska tung. I ena änden sitter vattenhjulet, som ska driva maskineriet. Axeln är försedd med lyftare. De är tolv stycken som ska lyfta åtta stycken stampstockar i tur och ordning. För varje varv som vattenhjulet gör, lyfts en stock tre gånger. Stampstockarna, som väger 30 respektive 36 kg, lyfts och ramlar ner av sin egen tyngd över tygstycket i de s.k. stampkaren. I den här stampen kan man bearbeta fyra stycken tygbuntar, som ska bli vadmal. Man lägger ner tyget i karen med 38-gradigt vatten och tillsätter lite såpa för att det skall tovas ordentligt.
Varje tygbunt ska bearbetas i cirka åtta timmar innan den är färdig. Färdigbearbetat är tyget mycket vattentätt och varmt. Det kräver en ganska stor arbetsinsats med en person vid varje stampkar för att värma vattnet, men de behöver ju inte kliva i och stampa; det sköts av stampstockarna som dånar över nejden.